Gruppträning på gymet, check!

Hade två dagar där jag inte riktigt var på topp, men oj vad lätt det var att vända. Jag och Sonny, som är husmor här i kyrkan och som bor i lägenheten under oss, skulle göra entré på ett av gymets gruppträningar. Tycker alltid det är lite jobbigt inför första gången, precis som det är lite jobbigt inför första gången jag går till ett nytt gym. Hur funkar det med biljetter, när lämnar man biljetterna, hur är passen upplagda, är det uppvärmning, är alla supertränade, är det någon viss klädkod yada yada....

Sluta fundera och kör bara, hur fel kan det bli liksom, kan man ju tycka. Men, ja det är sådan jag är och jag jobbar på att få bort det en smula. Önskar jag vore lite mer av en sådan som bara kastar mig in i nya okända utmaningar. Men det är bara att acceptera hur jag är och göra det bästa av det. Och nu var det alltså dags för premiär. Det finns många pass som verkar roliga, men vi valde zumba som ingen av oss varit på tidigare. Allt för att göra händelsen ännu mer okänd.

När vi var på väg till gymet sa jag till Sonny att jag var lite nervös. Han frågade varför och sa "det kan ju inte gå sämre än dåligt". Nej det är klart.... När vi sen satt utanför salen och väntade sa Sonny "nu är jag också lite nervös", det kändes lite skönt att höra faktiskt. Vi var lite oroliga att alla skulle vara supertränade och att vi skulle stå där som flåsande stela fån som inte kan vicka på höfterna. "Jag har inte tränat sedan i somras" sa Sonny med en lite skrämd blick. Men personerna som kom in såg inte särskilt tränade ut och hade inga flashiga kläder så vi kände oss rätt lugna inför det som komma skall. "Vi måste stå långt bak Annica" sa Sonny. "Nej men om man inte är så duktig ska man stå långt fram så att man ser ledaren bra" svarade jag. "Ja jag vet, men vi står långt bak den här gången" svarade han. Och jag gav mig. Dock var det bara ett 20-tal som var på passet och salen var väldigt avlång så det blev endast två led och jag hamnade precis framför ledaren. Så det blev ju som vi båda ville. "Långt bak" men nära ledaren.

Hur var det då? ÅÅÅÅÅÅ det var så himla roligt. Det var inget "Hej och välkomna! Är det några nya här idag?" Utan det var full gas från början. Först förstod vi inte ens vem som var ledaren för hon hade helt vanliga träningskläder. Men jisses vad det var roligt alltså. Att å skaka loss till "I'm sexuy and I know it" var en härlig känsla.vJag var helt lycklig när jag gick därifrån. Mina lite tyngre dagar var som bortblåsta.

Idag när jag skulle stuffa lite till en låt nere i cafét insåg jag att jag hade lite träningsvärk i nedre delen av ryggen, så lite höftvickningar fick jag nog till ändå. Så nu vet ni var ni har mig på onsdagar mellan 18:50 och 19:50.