torsdag 31 januari 2013
Torsdagens musiktips
Dagens musiktips blir en upptempolåt men som även gjorts om i ett flertal fina ballader. Torsdagens musiktips är Don't you worry child med Swedish House Mafia. Trots att det är en "danslåt" så finns det en väldigt fin känsla i den som kommer fram ännu mer i de versioner som gjorts på den.
onsdag 30 januari 2013
Nordic breakfast
Idag fick jag hänga med på Nordic breakfast i norska kyrkan. Där var, förutom folk från den norska kyrkan, folk från danska och finska kyrkan. Vi bjöds på en alldeles underbar frukost och jag testade på att äta brunost för första gången. Det var rätt gott. Jag avslutade sedan frukosten med våfflor med sylt. Mums! Det blev ingen lunch för mig idag...
Tyvärr hade inte våfflorna kommit fram när jag fotade, men du får tänka dig dem. |
En massa god mat var det. Och härligt att få äta gott mjukt bröd för en gångs skull i det här landet. |
Thriller live
Igår var vi på Thriller live. Det var drygt två timmars Michael Jackson och Jackson 5-konsert. Jag visste att det inte skulle vara någon speciell handling, men jag visste inte att det inte var någon handling alls utan en massa låtar i rad. Det var som en konsert helt enkelt. Gillar man Michael Jackson och Jackson 5:s musik så gillar man det här. Duktiga som attan var de som sjöng. Framförallt killen som spelade Michael när han var liten.
Så här såg scenen ut, inte mycket mer scenerier behövdes. |
Östra London, me like
I söndags tog Anders och jag tuben till Liverpool street station för att promenera runt i östra London kring Brick Lane. Det var inte bara vi som hade kommit på den smarta idén att promenera runt där i solgasset och de 12 graderna. Det kändes nästan som att det var vår ute. Det var lite mer folk där än vad jag kunde önska men jag fick ändå en hint om att det här området är riktigt mysigt. Anders och jag bestämde att vi ska åka dit när vi är lediga en vardag istället. Men vi passade på att gå på Columbia flower market som är där på söndagar. Det var bara en liten stump av en gata som gjorts om till blomstermarknad och där var det mer än fullpackat med folk. Vi gjorde några riktiga kap. Vi köpte tre knippen liljor för fem pund och 20 stora vackra champagnefärgade rosor även dem för 5 pund. Vi var även nära att köpa två orkidéer för 5 pund. Galet billigt var det!
Vi passade även på att gå förbi en "boxpark". De hade satt ihop ett gäng containrar och gjort dem till klädaffärer. Varje affär fick en container var. Inte var det stort inte. Men ett roligt koncept.
Vi passade på att äta på vägen hem. Jag fick en väääldigt liten juice.
De var vackra när vi köpte dem, men nu är de verkligen helt underbara. |
Här är liljorna innan de slog ut i rosa. |
|
Packat var ordet! |
Det var svårt att välja vilka blommor man skulle köpa. Vackra och billiga var de. |
Vi passade även på att gå förbi en "boxpark". De hade satt ihop ett gäng containrar och gjort dem till klädaffärer. Varje affär fick en container var. Inte var det stort inte. Men ett roligt koncept.
Här är boxparken. |
Vi passade på att äta på vägen hem. Jag fick en väääldigt liten juice.
Colan är inte särskilt stor, juicen är däremot väldigt liten. |
Onsdagens musiktips
Nu är jag i alla fall i fas. Här kommer onsdagens musiktips. Utan dina andetag med Carolina Wallin Pérez. Det är egentligen en Kent-låt, men Carolina gör den så mycket mer rättvis. Den är vacker så det förslår.
Tisdagens musiktips
Jag hinner visst inte riktigt med. Tisdagens musiktips kommer lite, lite sent. Stycket jag valt är bland det vackrast stycket jag vet. Jag börjar nästan gråta när jag hör det. Det ska framföras av en riktigt vacker gossröst tycker jag. Men när Julia i min kör i Sverige sjöng den var det också oerhört vackert.
Låten är Pie Jesu ur Farués requiem. Den finns i massor av olika versioner, men en av mina favoriter är med Michel Corboz. Lyssna och njut!
Låten är Pie Jesu ur Farués requiem. Den finns i massor av olika versioner, men en av mina favoriter är med Michel Corboz. Lyssna och njut!
Besök i Oxford
I lördags var Anders, Sonny och jag i Oxford. Vi tog tåget vid halv elva och en timme sedan klev vi av i Oxford. Jag har länge velat åka dit. Man har ju hört så mycket om den där studentstaden så det var spännande att få komma dit och se hur den såg ut. Jag hade en bild i huvudet av ett stort gammal hus med en gräsmatta framför, klippt fint som en green, som var University of Oxford. Jag var säker på att jag sett det på bild, så mitt främsta mål med dagen var att få gå dit. Så stora delar av dagen promenerade vi runt i stan, som inte var särskilt stor, och försökte hitta University of Oxford. Vi fick se en hel del på vägen. Men vi hittade bara en massa andra högskolor och inte det där huset jag sett. Vi hade ingen karta heller utan gick på känsla.
Vi fick se en hel del av stan på vår promenad, men inget University of Oxford. Till slut var vi hungrig så då gick vi in på en pub och åt typisk brittisk pubmat, bangers and mash, dvs korv med mos.
Efter lunch promenade vi vidare i vår jakt på University of Oxford. Så fort Sonny såg ett torn långt bort sa han "där är det, jag ser det". Men det var inte rätt en enda gång. Till slut hamnade vi vid en kille som var utklädd till en karaktär i Alice i underlandet. Den berättelsen kommer nämligen från Oxford. Han erbjöd oss en privat guidning i stan på en timme för totalt 20 pund. Sonny och jag var lite skeptiska, vad skulle vi få se egentligen. Vi hade ju faktiskt redan gått runt hela stan. Men Anders var väldigt sugen så vi lät oss bli övertalade. En av de första sakerna guiden berättade för oss var att University of Oxford är ett samlingsnamn för alla högskolor och universitet i Oxford. Det finns alltså inget University of Oxford!!! Här har vi gått halva dagen och letat efter någonting som inte finns. Om bilden jag hade i huvudet med den gamla byggnaden och gräsmattan framför är helt uppdiktad i mitt huvud eller om det är från Cambridge kom jag inte fram till. Men nu behövde vi ju inte fundera och leta mer i all fall. Och guidturen var rolig. Han tog bland annat med oss in på ett universitet och berättade att varje universitet/högskola har sin egen kyrka inne på skolområdet och oftast väldigt fina matsalar.
Vi fick även veta att det inte föll några bomber över Oxford under andra världskriget och det berodde på att Hitler beordrade sina mannar att inte bomba Oxford då han ville göra det till huvudstad. Hitler själv var väldigt intresserad av att plugga arkitektur. Sen var vi vid en högskola där man var tvungen att bli inbjuden för att ens få söka till skolan. Sen tog de bara in tre personer om året. En tredje sak vi fick lära oss var att man har en stor byggnad, typ ett bibliotek, där endast studenter får komma in. Vår guide berättade att han aldrig varit där inne. Dit går man om man vill låna en bok. Men böckerna finns inte där utan de är under marken och inne i huset bredvid. Över 11 miljoner böcker finns det där.
En fjärde sak jag lärde mig av guiden var att man byggt för vissa fönster i en del hus och det är på grund av skattetekniska skäl. Man fick nämligen betala extra skatt per fönster förr. Så vad gjorde man då för att slippa det? Jo man byggde igen dem. Sen berättade guiden en massa annat men det förstod jag inte eller la jag inte på minnet.
Efter den guidade turen på en dryg timme gick vi till puben the Eagle and Child, eller som J.R.R Tolkien och C.S Lewis som hängde här under stora delar av 1900-talet kallade den, the Bird and Baby.
Efter lite dricka på the Bird and Baby, jag drack bland annat varm cider, så gick vi till en fransk restaurant som guiden tipsat om. Men där var det fullbokat så vi hamnade på en annan pub som också guiden tipsat om där de hade skotsk haggis och det ville Sonny väääääldigt gärna ha. Efter middagen blev det kaffe och te på stationen och sen tåget hem igen. Vi avslutade sedan kvällen med att se på Stjärnorna på slottet och På spåret. Ännu en bra dag var nu till ända.
Här är lite info om tornet nedan. |
Det var ett av de första husen vi stötte på. |
Här är ett annat gammalt torn. Man kunde gå upp i tornet och se på utsikten, men det kostade pengar så det skippade vi. |
Vi hade ett helt underbart väder i Oxford. Solen lös och värmde från en klarblå himmel. Så det blev fika mot en husvägg. |
Här är en av alla högskolor vi passerade, Christ church. |
Vi gick förbi ett litet sött hus. Det kändes nästan som att man var i en film och att en hobbit kunde komma ut genom dörren. |
Ja, inte superkul bild kanske, men en botanisk trädgård är det om du inte ser det. |
Här promenerar Sonny och Anders längs en park där det låg rådjur och tittade på oss. |
Här är rådjuren, men de syns visst inte. |
Ingången till högskolan Christ church. Det kostade nästan 100 kronor att få gå in och titta, så det skippade vi. |
Anders och Sonny funderar på vilket håll vi ska gå åt för att hitta den där förbaskade University of Oxford. |
Till slut hamnade vi på en liten marknad istället. |
Men sen var vi hungriga så då blev det publunch på the Royal Oak. |
Ale och cider ska inhandlas. |
Här är våra luncher. Bangers and mash till mig och Sonny och full english till Anders. |
Efter lunch promenade vi vidare i vår jakt på University of Oxford. Så fort Sonny såg ett torn långt bort sa han "där är det, jag ser det". Men det var inte rätt en enda gång. Till slut hamnade vi vid en kille som var utklädd till en karaktär i Alice i underlandet. Den berättelsen kommer nämligen från Oxford. Han erbjöd oss en privat guidning i stan på en timme för totalt 20 pund. Sonny och jag var lite skeptiska, vad skulle vi få se egentligen. Vi hade ju faktiskt redan gått runt hela stan. Men Anders var väldigt sugen så vi lät oss bli övertalade. En av de första sakerna guiden berättade för oss var att University of Oxford är ett samlingsnamn för alla högskolor och universitet i Oxford. Det finns alltså inget University of Oxford!!! Här har vi gått halva dagen och letat efter någonting som inte finns. Om bilden jag hade i huvudet med den gamla byggnaden och gräsmattan framför är helt uppdiktad i mitt huvud eller om det är från Cambridge kom jag inte fram till. Men nu behövde vi ju inte fundera och leta mer i all fall. Och guidturen var rolig. Han tog bland annat med oss in på ett universitet och berättade att varje universitet/högskola har sin egen kyrka inne på skolområdet och oftast väldigt fina matsalar.
Ett gammalt fint hus mitt på shoppinggatan. Sådana hus är numera förbjudna att bygga. |
Här är Anders, Sonny och guiden på väg i full fart. De gick så snabbt att de till och med blev suddiga på bilden. |
Här är en av universitetens privata kyrka. |
Här får vi oss en genomgång av "biblioteket" och alla böcker under jorden. |
En byst av J.R.R Tolkien gjord av hans systerdotter prydde en av kyrkorna. |
Här är ännu en fin kyrka. |
Det här minns jag inte vad det var. |
Här är "the bridge of sigh". |
Mera kyrka.... |
Här är "skylten" till, enligt guiden, Oxfords bästa afternoon tea. Tycker den var fin. |
Här kan man läsa om Alice i Underlandet och Oxfords mest kända universitet Christ Church. |
Det var inte fullt med folk på den här gatan. Sonny verkar leta efter var alla tog vägen. |
Här är ett skolvapen. Tror jag det var. |
Vi fick även veta att det inte föll några bomber över Oxford under andra världskriget och det berodde på att Hitler beordrade sina mannar att inte bomba Oxford då han ville göra det till huvudstad. Hitler själv var väldigt intresserad av att plugga arkitektur. Sen var vi vid en högskola där man var tvungen att bli inbjuden för att ens få söka till skolan. Sen tog de bara in tre personer om året. En tredje sak vi fick lära oss var att man har en stor byggnad, typ ett bibliotek, där endast studenter får komma in. Vår guide berättade att han aldrig varit där inne. Dit går man om man vill låna en bok. Men böckerna finns inte där utan de är under marken och inne i huset bredvid. Över 11 miljoner böcker finns det där.
Här är det vackra huset/"biblioteket" dit man går om man vill låna böcker. |
Här under marken och i huset till vänster (som man inte ser på bilden) finns alla böcker. |
Ja här under mark finns det också böcker. |
En fjärde sak jag lärde mig av guiden var att man byggt för vissa fönster i en del hus och det är på grund av skattetekniska skäl. Man fick nämligen betala extra skatt per fönster förr. Så vad gjorde man då för att slippa det? Jo man byggde igen dem. Sen berättade guiden en massa annat men det förstod jag inte eller la jag inte på minnet.
Efter den guidade turen på en dryg timme gick vi till puben the Eagle and Child, eller som J.R.R Tolkien och C.S Lewis som hängde här under stora delar av 1900-talet kallade den, the Bird and Baby.
Här är skylten till the Eagle and the Child. |
Undra om man får komma in med två ufon? |
Det här är inne från puben fotat mot taket av glas. |
Den ena ser lite mer normal ut efter att ha varit på puben. För den andra verkar det inte ha hjälp. |
Här kan man läsa på om the Eagle and Child. |
Efter lite dricka på the Bird and Baby, jag drack bland annat varm cider, så gick vi till en fransk restaurant som guiden tipsat om. Men där var det fullbokat så vi hamnade på en annan pub som också guiden tipsat om där de hade skotsk haggis och det ville Sonny väääääldigt gärna ha. Efter middagen blev det kaffe och te på stationen och sen tåget hem igen. Vi avslutade sedan kvällen med att se på Stjärnorna på slottet och På spåret. Ännu en bra dag var nu till ända.
Anders och Sonny fick en väldigt liten kaffe. Jag fick en stor te. |
måndag 28 januari 2013
Måndagens musiktips
Efter en riktigt bra dag kommer här ett musiktips i gladhetens tecken, Lyckligare nu med Linnéa Henriksson. Sann och kär lycka att lyssna på den.
Söndagens musiktips
Ibland blir det lite sent, men här kommer söndagens musiktips Fever Ray med Mercy Street. Säger bara åååååå.
söndag 27 januari 2013
Lördagens musiktips
På grund av att jag var i Oxford hela dagen igår så kommer här lördagens musiktips lite för sent. Men låten är ju lika bra för det. Plus att den har varit med rätt länge så en dag mer att vänta mår den inte dåligt av. Dagens musiktips är Paint it black med The Rolling Stones.
fredag 25 januari 2013
Bokbaren med italiensk avslutning
Ikväll var det äntligen dags att få gå till bokpuben som alla pratat så mycket om. När vi kom dit var det rejält packat, men det var inte särskilt stort heller. Som tur var fanns det plats på övervåningen. Hela väggarna var beklädda med böcker, så även bardisken. Det var riktigt häftigt och ingav en väldigt mysig känsla.
Efter besöket på bokpuben gick Anders och jag iväg för att äta middag. Från början hade vi tänkt äta ostfondue, men det var fullbokat när vi försökte boka bord. Så nu valde vi mellan ett tapasställe, en fransk restaurang och ett ställe som heter Entrecote (ja, det enda de serverar är entrecote i olika modeschanger.) På tapasstället var det fullt, det franska stället hade stängt igen och Entrecote hade stängt för ombyggnad. Suck, ingen lyckad dag för oss inte. Men vi hittade till slut ett riktigt bra italiensk ställe, Carluccio's på Paddington Street. Slutet gott, allting gott. Förrätten var helt ljuvlig.
En riktigt bra kväll är nu till ända. Imorgon åker vi till Oxford för att utforska den mytomspunna studentstaden. Kanske blir det en öl på C.S. Lewis och J.R.R Tolkiens pub The Eagle and Child (även kallad The Bird and the Baby).
Oskar funderar lite bara. |
Puben heter egentligen inte bokbaren utan the Swan & Edgar. |
Ja, Sonny pratar i telefon som vanligt. |
Många böcker var det på väggarna. |
Så här fint var det på golvet på toan. Köra lite wordfeud på det kanske... |
Här är den ljuvliga förrätten. Tyvärr kom inte allt med på bilden. |
Anders slow cooked beef in chianti med polenta. Gott! |
Här är min fiskgryta. Eller den kanske snarare borde kallas musselgryta. |
I skeden ligger den enda lilla fiskbiten. |
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)