Nu är jag hemma efter Broadwaynight på Royal Albert hall. Det var väldigt bra, men tyvärr körde de en hel del låtar från gamla musikaler som jag inte känner till. Men det var en del guldkorn, bland annat avslutningen då de körde Abbamedley. Då var det bara att sjunga med för full halls. Flera stod upp och dansade. De berättade att de ett år ändrat slutnummer, men att de fått så många arga brev efter det så de var tvungna att gå tillbaka till att köra Abbamedley.

Jag hade köpt den billigaste möjliga biljetten så jag satt ganska högt upp och bland en massa musikstudenter. De var väldigt exalterade och pratade en hel del med varandra. Så under första akten spottade jag ut var det fanns lediga platser med förhoppning om att jag skulle kunna byta plats till andra akten. Så i paus skyndade jag mig ner för att få tag i en plats jag sett ut bredvid scenen. När jag kom ner på entréplan insåg jag att här nere satt tydligen mest folk över 75 år. Det luktade gammal pensionär i hela Royal Albert halls korridorer. Det luktade som det gör i matsalen på Svenska Spel när veteranklubben har lunch där.  Så jag gick från ungdomsgård till pensionärsträff.

Men det var ett lyckodrag att byta plats. Känslan blev en helt annan än när jag satt uppe i taket.

Det här var utsikten från där jag satt i första akten.

Det här var utsikten i andra akten.

Där uppe i mitten där lampan lyser ner, där står det två personer. Där satt jag innan.