Influensan har tagit över hela mig

Här i England måste man vara inskriven hos en husläkare för att få gå till läkaren om man blir sjuk. Är man inte inskriven så måste man åka till akuten även om man så bara har en liten åkomma. Jag har dragit på det där med att skriva in mig men så i onsdags så drog Anders med mig till husläkaren och skrev in mig där. Och vips, dagen efter blev jag sjuk!

Nu är jag inne på femte dagen med influensa. Eller jag kan ju inte svära på att det är influensa för jag är ingen doktor och jag har inte heller gått till någon doktor. Men alla symptom tyder på att det är influensan.

Jag vet inte om jag någonsin varit så här sjuk. Inte vad jag minns i alla fall. När jag hade vinterkräksjukan för över 10 år sedan var jag också riktigt dålig. Kanske i klass med det här.

Jag har inte rört mig mer än från sängen och till den utfällda bäddsoffan framför tvn. Jag har sovit halva dagarna och gått och lagt mig före 10 varje kväll. Igår kväll kände jag mig lite bättre och hade ont av att ha legat så mycket så jag bäddade ihop bäddsoffan. Efter det var jag fullständigt slut och var tvungen att lägga mig. Helt galet hur en sån sak kan vara jobbigt. Det var ett ganska tydligt tecken på att kroppen ha full upp med att vara sjuk och kämpa med att bli frisk.

Men det är ju så typiskt. Nu när jag verkligen hade kommit igång med träningen och börjat känna att konditionen blivit bättre så kommer det här som ett brev på posten.

Jaja, träningen får bli ett senare problem. Nu längtar jag bara efter att få bli frisk.

Eastbourne

Lördag till måndag förra veckan. Eller måndagen var ju den här veckan... Jaja, hur som helst så hade Anders ledigt tre dagar i rad så vi tänkte att det skulle vara skönt att komma iväg från stan några dagar. Vi tänkte att vi skulle åka till Brighton, men i och med att det är terminslov här i England den här veckan så var hotellpriserna väldigt höga. När jag letade efter hotell i Brighton hittade jag av en slump hotell i Eastbourne. Vi kollade på kartan var det låg och såg att det låg vid kusten, cirka 3 mil öster om Brighton. Vi hittade ett hotell som såg schysst ut och där vi kunde få havsutsikt. Så det fick det bli. Så här vackert var det där.

Vi började med afternoon tea på hotellet.

Alltid lika gott och trevligt med te och scones.

Morgonpromenad längs stranden innan frukost.

Är det det där som kallas gloria?

Slut på stranden, dags att vända om mot frukosten.

Ingen dålig vy.

Efter frukost blev det promenad/bergsbestigning upp till Beachy Head.

Det var ganska blå himmel.

Fotopaus.

Alltid bra att fota kartor så att man kommer ihåg var man har varit.

Utsikten åt andra hållet.

Kommentar överflödig.

Här är vi vid kalkklipporna vid Birling Gap. Seven Sisters ser man längre bort.

Fikapaus i solen för att få lite ny energi.
 

The Lighthouse Belle Tout.

Seven Sisters i solnedgång.

Anders på väg ner från fyren.

Vi satte oss vid havet för att kolla in solnedgången.

Men varför är det ofta så att det blir dismoln vid horisonten när solen ska gå ner?

Man blev visst lite vit i rumpan av att sitta på kalkstenarna.

Ännu en bra karta.

Här är utsikten från vårt hotellrum.

Mer av utsikten från hotellrummet. Helt ok!

Det var 25 minuters promenad till Seven Sisters. 

Men den var vacker.

En liten valp, Barley, hängde med oss.

Riktigt mäktigt var Seven Sisters.

Skön paus i solen (typ en och en halv timme).

Stor i orden, liten på jorden... Ser du mig?

Finn ett fel!

Så var vi plötsligt i Hastings.

De hade en helt underbar strand. Men det var väldigt kallt.

Lite högre upp i Hastings.

Här var det tydligen stängt. Men man kan ju vara glad ändå.

Vacker utsikt!

Sista vyn. Sen bar det av till storstan igen.